HAPPY FACE

Är hemma nu! Åkte upp till sjukhuset, en sjuksköterska hämtade mig och följde mig till ett rum. Senare kom en läkare, pratade lite med honom, sen klippte han upp mitt gips. Det ser ut som om mina armar har anorexia& det blöder lite och så. Sen åkte vi till ortopedmottagnigen för jag ville träffa Mats, och det gjorde jag! ;D Gav han en kram och pratade lite. Sedan gick vi till stan och så, hittade ett par skor. En bh& en fluffig tröja typ, hihi! Jätte nöjd med dagen och så. Nu när jag kom hem satte jag plåster lite här och där för att täcka dom fula ärren, ahah.. Ser ut som sönderkliade exem& uuuuscha.. Men min läkare sa att jag kunde börja rida igen när jag känner för det. Och när jag känner mig redo, och det bästa är att jag slipper gympan i skolan hela januari! ;) Faaaaaan.. Vad glad jag är, kunde inte sluta lé när jag snackade med Mats, låter överdrivande.. Men han är den bästa läkaren jag har träffat! Seriöst.

Bättre bild kommer sen, här var det dock när dom torkat av allt:

sjukhuset igen

Igår utav nån anledning, skulle jag lägga mig i sängen och gosa med min katt.. Råkade lägga mig på armarna, fick as ont och bad mamma ringa akuten. Det va ganska sent, vid halv 1 ungefär.. Hon pratade med min läkare och han sa att vi skulle åka in idag vid 7.. Fick en ipren sen på morgonen väckte mamma mig och vi åkte in, kom dit vid 8. Sen hämtade min läkare mig och följde mig till ett rum, han frågade vad som hade hänt osv. Sen gick vi till röntgen och tog kort. Sen tillbaka till rummet.. Låg där ett bra tag. Sen kom det två tjejer, och sa att allt va bra. Bara att gipset hade spruckit. Och om allt va fel, skulle jag opereras dirr. Men tur.. Sen kom Mats <3<3<3<3 och klippte upp gipset, och vi pratade lite. Sen gipsade Emma&Anna om mig, mycket tyngre och jobbigare nu. HELVETEEEEEE.. Måste äta nu, puss!
everything gonna be alright.

hästolycka

Igår i stallet vid 5 tiden red jag på Areen, hade byggt upp ett 70 cm hinder. Red med en tjej också, som satt på en ung hingst. Areen koncentrerade sig på den andra hästen istället för hindret som jag red mot, kom i galopp.  Och han hoppade men fick inget bra  "hoppskutt ". Så plastbommen kom på hans frambenen och han snubblade, jag såg att han trillade framlänges o nästan bröt benet. Så jag offrade mig för min bästavän skull och trillade av med vilja, och såklart hamnade fel. Skrek och grät gjorde jag, svimmade av en stund sen vaknade till efter nån minut. Skrek och grät gjorde jag hela vägen till parkeringen, en tjej va snäll och tog in Areen åt mig.. Minns typ inte vad som hände, det enda jag hörde va att mamma ringde ambulansen. Efter 3 minuter, kom Henrik och hans polare och körde in mig i ambulansen, va jätterädd för att areen skulle va skadad. Men han va helt oskadd. Vilket gjorde mig lugn. Mamma åkte hem och hämtade kläder till mig, sen körde efter ambulansen. I ambulansen ställde Henrik massa frågor och stack in en kanyl i armväcket på mig. Började blöda och det sved som in i helvete, fick smärtstillande av han så det inte skulle göra så ont, när vi väl va framme på akuten i värnamo lyfte dom över mig till en hård säng, körde mig till ett rum och där väntade jag på att mamma skulle komma. Tillslut kom hon och där låg jag och min älskade mamma och snackde om allt. Sen kom en Christian in, min överläkare och gav mig mer smärtstillande. Sen vid 7 på kvällen sa personalen att jag skulle ner och röntgas. Dom körde dit mig i en säng, och i källaren röntgades jag. Började storlipa för att dom vred och höll på, jobbigt som fan vare. När dom va klara körde dom tillbaka mig och där låg jag och mamma och snackade nån timma. Sen kom en sjuksköterska in och berättade att min läkare hade beslutat sig för operatin. Blev rädd och ville ba dö. Men jag frågade vad jag hade gjort, och han sa att jag hade brutit båda armbågarna, fick ipren sen körde sjuksköterskan mig till mitt och mammas rum där vi skulle övernatta. Va tvungen att duscha eftersom jag va grusig överallt. Så mamma duschade mig och jag svimmade av i duschen pågrund av allt mofin jag hade fått, men efter duschen fick jag byta om till trosor, långa strumpor och en stor skjorta. Sen fick jag träffa världens bästa Mats, som hjälpte mig mest där uppe. Han gav mig mer mofin och satte på tven som var i mitt sovrum, kollade på sex and the city med mamma. Vid 11 på kvällen kom han upp och sa att det var dags för operation, dom körde upp mig i sängen och in till ett rum där jag fick ta på mig operationsmössa osv. När vi kom in i operations rummet så fick jag se mina röntgen bilder. Det såg fan inte bra ut. Så dom sprutade in sömnmedel i min kanyl som jag hade i armen, det kom inte in i blodet så det fastnade i huden, vilket sved nått förjävligt. Så dom sövde mig med gasmask, fan va jag grät. Men jag somnade på direkten, men innan dom sövde mig satte dom EKG klisterlappar över hela bröstet för att kolla hjärtat, när jag hade somnat kom min läkare och började öppna upp och skit. Operationen varade i 1 timma eller något sånt, när jag vaknade upp vid halv 1 på natten hade jag gasslangar i näsan och kanyl i foten så jag skulle få dropp. Hade gips på båda armarna och kunde inte röra mig. Vid halv tre fick jag lite vatten och sen körde dom upp mig till mitt rum, där drack jag lite och sen somnade vid halv 4.


Mats kom in vid halv 9 på morgonen och gav mig mer mofin och frågade vad jag ville ha till frkost. Sa vad jag ville ha och sen fick jag det utav honom, åt och sen gick på toa. Sen kollade vi på tv, o vid 11 tiden åkte jag rullstol till röntgen, röntgade o allt va bra. Åkte tillbaka till rummet med mamma och fick middag och glass, fick en ipren. Sen skulle jag ut i korridoren och kolla om jag kunde gå, vilket jag kunde. Sen kom mats igen och gav mig kopior på röntgenbilderna. Fick min nummerlapp och bandet jag hade på foten, han tog av alla kanyler och satte på plåster. Sen berättade han hur länge jag ska ha gipset. Och de ska jag ha i 2 veckor. Sen ska jag på återbesök och träna upp mina armar. Sen åkte vi hem med två gipsade armar och med tabletter i handen. Kändes tungt att lämna Mats eftersom han hjälpte mig. Men tur att jag får träffa han snart igen.



Ja, nu sitter jag här och inte få rida på 2/3 månader, men jag har bestämt mig för att behålla Areen, och jag SKA upp på hästryggen igen =)







Bjuder..

RSS 2.0